Programmet!

Så här såg programmet för kvällen ut.

 17:30-18:30 Jeansklädda gäster anlände för snittar och mingel Kvällen började med att vi tjuvsmakade på det Paradorliknande röda vinet (och det vita, med ett drag av Beyaz). Samtidigt serverades snittar och musik av sextiotalssnitt.

18:30-19:00 Borden intogs Ingen bordsplacering, men man uppmanades att välja bordsgrannar noga eftersom kvällen skulle komma att innehålla en del tävlingsmoment mellan borden. Det fanns skäl att utbyta namn och noggrannt beskriva de egna kompetensfördelarna.

19:30– Mat och prat (så gjorde man på sextiotalet, nämligen) Chili con carne (receptet här) och rödtjut (ja, och vittjut då, för vissa) blev det, med chokladpudding eller fruktsallad till efterrätt.

Under och efter fanns utrymme för bombastiska och insmickrande tal, naturligtvis, men även andra inslag för den som vill. Vi hade inte alltför bråttom från matbordet, för det hade man inte på sextiotalet.

Toastmastern Krister Strålberg tog emot intresseanmälningar och fördelade ordet med den äran. Några inslag bevarades för eftervärlden:

• Micke Nybergs hyllningstal till det fria ordets försvarare.
• Tor Arne Moes radikalt förbättrade text till Ray Davies “A Well Respected Man”.
• Mina medarbetares Powerpointande om chefsskapets våndor.

Efter middagen öppnade bartendern Kurth Malo baren som till självkostnadspris (kontanter, naturligtvis, för så var det på sextiotalet) bjöd på detta, och enbart detta, sortiment:

• Nyckelöl Original
• Renat och sockerdricka
• Rom och cola
• Konjak och pommac
• Punch till kaffet

Samtidigt lugnade musiken ner sig till en takt som man orkade röra sig till. Tanzit DJ Lars Wallrup var mutbar vad gällde spellistan.

Vickning? Jadå, fast lite senare. Varm korv med bröd, förstås.

Hemgång? Jadå. Fast ännu senare…