
Jag är en stark anhängare av vila-sig-i-formmetoden. Min dotter Emilia tänker på ett annat sätt. Som en homage till sina inre böjelser erbjöd hon min käresta att - som 60-årspresent - följa med henne på en utflykt. Det visade sig inte vara någon picknick i en närbelägen skogsglänta, utan en flerdagstripp ovan trädgränsen. På fredagen, tidigt, mycket tidigt, gav de sig iväg till Saltoluokta. För den oinvigde kan jag berätta att Saltoluokta … [Läs mer]