Igår dog min pappa. Han somnade in lugnt och stilla kl 14 på Sunderby sjukhus.
De sista timmarna pratade vi om barnbarn, barnbarnsbarn, släkt och vänner. Vi lyssnade på Frank Sinatra, Duke Ellington och Ella Fitzgerald. Pappa orkade inte prata så mycket, men han reagerade (positivt, hoppas jag) på mitt pladder och på musiken.
Det blev ett insomnande i lugn och ro, utan smärtor. Precis vad han var värd.
Såhär skrev jag till tidningarna när han fyllde 90 år:
Severin Hammarstedt fyller 90 år. Han var född den 13 november 1920 på ön Norrbyskär, tre mil söder om Umeå, som den yngre av två bröder. Den äldre brodern, Egil, gick bort 1980.
Efter sexårig folkskola tog han jobb på hyvleriet vid sågverket på Norrbyskär, men sökte sig snart ny sysselsättning – först som konduktör på busslinjen mellan Nordmaling och Örnsköldsvik, sedan som järnhandelsbiträde i Nordmaling.
Vidareutbildningen vid Byske yrkesskola fick hastigt avbrytas 1940 när han insjuknade i vatten i lungsäcken. Konvalescensen blev lång och det var inte förrän 1942 som utbildningen kunde återupptas, denna gång vid yrkesskolan i Renholmen, strax norr om Byske. Efter yrkesskola och en kortare tids anställning vid Bröderna Johanssons smidesverkstad i Umeå, flyttade han 1945 till Skellefteå och tog anställning som reparatör vid Anderssons Värme.
Då blev det också betydligt närmare, ja cyklingsavstånd faktiskt, till Renholmen. Där hade han träffat sitt livs kärlek, Elvy Viklund, under yrkesskoletiden. De gifte sig 1948 i Skellefteå.
I början av 50-talet veckopendlade han till reparations- och svetsarbeten i gruvorna i Kristineberg, Boliden och Laisvall. År 1957 flyttade han till Piteå, där en större utbyggnad av SCA:s pappersbruk i Munksund hade påbörjats. Året därpå följde familjen efter.
Anställningen som reparatör vid SCA i Munksund utvecklades till en inspektörstjänst, sedermera kompletterad med uppdraget att vara brukets huvudskyddsombud. 1984 slutade han på egen begäran och gick i pension året därefter. Det egna huset i Munksund såldes 198§ och familjen flyttade till centrala Piteå. När hustrun gick bort den 26 mars 2000, flyttade han till Luleå, närmare barn och barnbarn.
Idrott (bandy och fotboll), djur (travhästar) och jazz (Duke Ellington) var jämte barnbarnen de stora intressena.
Lämna ett svar