På väg in till Dubrovnik, enligt många Balkans vackraste stad.
Alldeles utanför den berömda stadsmuren ligger en restaurang där man får äta med fingrarna...
Jag gillar sånt!
Inte jag, sa Anita...
...jag äter hellre med näsan!
Anita upptäckte en intressant skylt i en av gränderna.
Hon vet vad man behöver!
Och då är det skönt...
...med en egen balkong.
Middagarna hade olika teman varje dag. Det här var Puglia-varianten.