Eldstaden i entrén har två sittplatser. En bred för det älskande paret och en smal mittemot för förklädet.
Jules Verne och "En världsomsegling under havet", tänkte jag när jag klev in i det här rummet.
Mitt i rummet hänger...
...en snäcka i taket.
Ett av sällskapsrummen.
Här tänker jag mig att man håller välkomsttalet till sina gäster.
Ingen dörr...
...är den andra lik.
En dubbelselfie framför en av garderobsdörrarna.
En droppe i havet, förlåt taket.
Passagen från takträdgården in till vardagsrummet.
Det vackra är inte alltid det mest praktiska.
Överallt finns en japan som vill vara med på bild. Min tumme har japanskt påbrå, om någon undrar.
Jag var där!
Vinden! Svårt att tro att den användes för tvätt och förråd.
Med ljusinsläpp från ljusgården som löper i hela husets höjd.
Det finns skorstenar och det finns skorstenar.
Agneta fotograferar...
...takkorset.
Det inre trapphuset...
...vindlar sig runt hissen...
...som man...
...naturligtvis måste...
...prova.
Den inre ljusgården...
...uppifrån...
...och ned,
ända ned...
...till botten.
Familjen Battló samlad inför fotografen.
Gaudís originalmöbler var lika organiska som huset.